Saknar...

jag stannar upp
med tårarna rinner
jag vänder tillbaks för att torka mina kinder
allt runtomkring bara försvinner
jag blickar tillbaks
men vill inte ha det som minnen
riktiga vänner man vet att dom stannar
men efter tiden som har gått
så blir ingenting detsamma
tårar blir nätter iställer för sömn
jag vill vakna upp men det är ingen dröm
så mycket man förlorar
och så lite man vunnit
men vart finns tiden nu
den som försvunnit
.
.
.
.
.
Jag vet inte om jag fixar att le mer... :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0